Fick reda på idag, att en person jag tyckte väldigt mycket om har gått ur tiden. Jag vet inte hur. Jag vet inte när. Men han var min lärare på gymnasiet. Vi hade timslånga samtal. Djupa. Vi var lite som varandras psykologer. Jag berättade mina upplevelser och känslor. Han sina. Även om han var mycket äldre än mig så förstod vi varann. Jag fick ett mail av honom för ett månaded sen. Då var han glad.
Han skrev:
Önskar dig allt gott, vackra tös!
Det är de sista orden jag har från honom. Han var mer än en lärare. Jag är glad att jag hann träffa honom i samband med revyn. Lycklig. I sorgen. Han kommer att ha en plats i mitt hjärta, för resen av mitt liv. Som den läraren som blev mer än en lärare. En vän.
usch... visst är det hemskt att han redan har lämnat oss :(
SvaraRaderahan lämnade världen den 8 juni, men vet inte varför. jag tror det kan ha och göra med hans allergi.
han var verkligen inte bara som en lärare för en, han var nästan som en extra pappa för mig.
det var han som gjorde att man ville gå till skolan.